Den första veckan jag använde mig av metoden gjorde den succé hos underchefen. Dag fyra den andra veckan hade en grupp andra anställda gått till en högre chef för att peka på mina dåliga resultat för just den veckan. Dag fem fick jag ingen chans att göra klart den veckans arbete, för jag fick “coaching” där jag fick förklara mig – och fick veta att här skulle det minsann inte optimeras. Jag skulle jobba som alla andra. Det var en “enhetlig process”, där jag skulle visa respekt genom att inte sinka och förändra efter eget behag. Eller optimera, för den delen.

Tre år senare är jag egen företagare, mångmiljonär och har flera anställda. Min coachande ledare har “gått ner på golvet” och har en vanlig kontorstjänst. Två av mina inte så snälla arbetskollegor har sökt jobb hos mig. Båda fick jobb, klagomålen till trots.

Jag gillar inte “coaching”, men det var snarare coachande ledarskap som var felet för mig. Tack för den upplysningen, det tar jag till mig!